Oftast när jag är här inne på bloggen så är jag upprörd över något. Och det är inte alls sällsynt att jag är upprörd. Det är jag väldigt ofta, och jag känner mig nu tvingad till att förklara varför det har blivit såhär. Jag skulle gärna skriva solskenshistorier för jämnan, men sanningen är ju den att det finns inte många solskenshistorier att förtälja.
Jag är beroende av media. Jag är intresserad av vad som händer i världen. Jag läser internet-tidningar flera gånger om dagen. Tittat på nyheter, lyssnar på radio. Och vad möts vi av?
Djurplågeri.
Terrorism.
Lidande.
Misshandel.
Mer terrorism.
Och alla dessa artiklar finns på förstasidan på Aftonbladet bara idag. Om ni följer nyhetsflödet i den mån jag gör så hade ni också behövt få utlopp. Är det bara jag som dör litegrann inombords varje gång jag läser dessa artiklar? Är det bara jag som tar åt mig, och känner fysisk smärta när jag läser om plågade hundvalpar och svältande barn?.
Det, är anledningen till att jag är bitter. Varje artikel etsar sig fast och bygger på ett hat som jag inte kan få utlopp för annat än att skriva av mig lite skit då och då här på bloggen.
Det talas om Blodiga videospel, vulgära filmer och hatiska lekar bland barn. Och det är vi rädda ska störa våra barn mentalt och få dem alla att bli yrkesmördare.
Men, mina vänner, Det blodigaste spelet, den mest vulgära filmen och den värsta leken är ingenting ALLS - mot verkligheten vi lever i.
På återseende!