Vet allt om allt.

Att fela är mänskligt, förlåta gudomligt.

En blödig Märtha.

Jag vet inte om det är ett analkande problem, eller bara en fas i livet. Men av någon outgrundlig anledning har jag blivit hemskt blödig på sistone.
 
Jag tycker annars jag är hård som sten i alla situationer. Eller ja, jag är egentligen inte hård som sten. Men jag är rätt bra på att låtsas vara det, mest för att provocera andra. Folk har en förmåga att bli stötta när man helt enkelt låtsas att man inte bryr sig :)
 
Men idag höll det på att brista för mig. Och inte bara en gång.
Jag har ju varit barnvakt åt tre små pysar idag. En liten sjuk Fifflan med feber, som bara låg och låg och låg :( Stackars liten. Där brast hjärtat första gången. Hon gosade upp sig i min famn och ville sova, men hon var så varm att jag knappt kunde hålla henne. Så jag satt och baddade henne med en blöt trasa och öppnade fönstret. Oj, vilken hjärtsnörp man får när så små barn är sjuka. Det borde vara olagligt :(
 
 
En liten sjukling och två friskingar. Men det har faktiskt gått väldigt bra att ha alla tre. Både Jeppe och Hampe skötte sig bra, med några undantag förstås ;)
 
En annan sak som gav mig sån hjärtsnörp att jag bokstavligen KÄNDE hur hjärtat knöt sig, slog frivolter och kastade sig upp mot strupen och vände, var när Jesper och Hampus lekte med en boll med Råger. Helt plötsligt försvann Hampus, och när jag hittade honom satt han i ett hörn i "lekrummet" och såg helt förstörd ut. När jag frågade varför han satt där så svarade han: "Jag får inte vara med".
 
 
STACKARS HAMPUS! Jag höll på att dö! Min lilla Popp såg så bedrövad ut att jag hade lust att ta den där jävla bollen och köra ner den i halsen på någon. Man bråkar inte med min Hampus. Men naturligtvis fick han ju vara med och leka. Men han ville istället vara med och "laga mat". Hampus fick bestämma måltid. Så det blev makaroner och Ketchup. Vem är jag att säga emot en två-åring? :) (Jag har seriösa funderingar på att följa med Hampus som bodyguard när han börjar skolan. För kommer han hem med så mycket som en böjd ögonfrans så kommer jag systematiskt med stor precision göra kalsonggrepp på varenda unge i skolan).
 
Jaja, det var väl där dagen spenderades i det stora hela. Har hunnit med några andra viktiga ärenden också som jag håller på att utveckla magsår över. Men jag får väl ta en sak i taget. Tråkigt nog när man har betat av ett problem så dyker det upp två nya. Men nu är lägenheten uppsagd åtminstone. Lite bitterljuva känslor över det. Kommer sakna min Kungshallslya.
 
Jag vet inte om det beror på blödigheten jag dragit på mig, eller om det är något annat. Men ett nytt återkommande problem är att mina ögon på kvällskvisten surar ihop sig till två uttorkade russin med salt på. De har hållit på så ett tag nu. Och alltid på kvällen. Det räcker tydligen inte att vara skelögd som en häst. Nu ska man visst se ut som en mops också. Jag svär, en enda hård kram och det kommer säga "plopp" med eko.
 
Imorgon går jag på jobbhelgen. Vi får se hur aktiv jag är då.
 
På återseende!
Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar: