God dag igen (Värst vad jag har blivit aktiv här på sistone.)
Det är väl kanske en sorts terapi förmodar jag. Jag fick många undrande blickar på mötet i onsdags, när jag tog en servett och utstuderat rev sönder den i små ränder, som jag sedan rullade till små bollar. När jag förklarade att det var terapiarbete så trodde de nog jag var smärre galen. Fast det är jag ju också :)
Men jag vet inte. Skrivandet är nog bättre, man behöver liksom inte städa så mycket efteråt ;)
Idag tog jag Vargen (min bil. Han heter så. Fast ibland heter han Lufsen. Jag saknar lilla blå..) och körde runt Flygsfors och Orrefors för att plocka upp tre små barn som ville åka till Mormor och morfar/Farmor och farfar och grilla. Två av tre har varit magsjuka. Men efter 48 timmars karantän antog vi att vi var säkra.
Körde hem till Mamma Lena och Pappa Tommy. In med ungarna i huset. Satte dem på en stor kartong för att de skulle måla, när Hampus helt plötsligt blir blickstilla. Förstod inte varför. Förrän Jeppe skriker: "Han spyyyr!". Och mycket riktigt, där satt han med en Pizza i knät och rörde inte en fena.
Lilla älskade pojk! <3<3 Han som precis kommit ur ett bad fick hoppa i ett till. Men han klagade inte. Frisk som en nötkärna och han kände sig inte alls dålig. Nu leker han för fullt. (Varför tar man upp kameran och tar kort på ett stackars barn som precis har kräkts? Tja... han sa inte att jag inte fick :). )
En gosen och kramig Hampus ska ALLTID förevigas med en bild. :)
Det här mina vänner, är min favoritunge på alla plan!
Nahe, nu ska jag väl återgå till det sociala en stund. Jag har en känsla av att vi kommer höras senare. Måste ju förtälja historien om min udda dröm inatt. Lyckades dock hålla mig kvar i sängen denna gång. Höhö!
På återseende!